Finlands innovationssystem

Med det nationella innovationssystemet förstås en bred helhet bestående av alla som producerar ny kunskap och kompetens, alla som drar nytta av detta samt mångsidiga interaktionsförhållanden mellan dessa båda grupper. De viktigaste beståndsdelarna i innovationssystemet är utbildning, forskning, produktutveckling och kunskapsintensiv företagsverksamhet. Ett mångsidigt internationellt samarbete är ett genomgående drag i systemet.

Producenter av ny kunskap är bland annat universiteten och yrkeshögskolorna, forskningsinstituten och företagen. Utnyttjare av kunskapen är oftast företagen, de enskilda medborgarna samt beslutsfattarna och förvaltningen som svarar för utvecklingen av samhället. Vikten av forskningskunskap vid utvecklandet av samhället och ekonomin har kontinuerligt vuxit, vilket ökar betydelsen av ett gott samarbete och nätverksbildning dels mellan den offentliga och privata sektorn, dels inom de olika sektorerna.

En viktig uppgift för vetenskaps- teknologi- och innovationspolitiken är att sörja för en balanserad utveckling av innovationssystemet och en förstärkning av interaktionen inom det. Vid sidan av denna uppgift har samverkan med andra sektorer i samhället som ekonomi-, närings-, arbetskrafts-, miljö- och regionalpolitiken och social- och hälsovården fått allt större betydelse. Förutsättningarna för en utveckling baserad på kunskap och kompetens skapas inom de olika politikområdena.

Utformningen av den nationella vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken handhas i Finland av vetenskaps- och teknologirådet, ett sakkunnigorgan under statsministerns ledning. Det centrala ansvaret för vetenskaps- och teknologipolitiken bärs av undervisningsministeriet och handels- och industriministeriet. Undervisningsministeriet handhar frågor som rör bland annat undervisningen, vetenskapspolitiken, universiteten och högskolorna och Finlands Akademi. På handels- och industriministeriet ankommer bland annat frågor som rör närings- och teknologipolitiken, Teknologiska utvecklingscentralen och Statens tekniska forskningscentral. Nästan 80 procent av statens finansiering till forskningen kanaliseras vid dessa två ministerier.

Ett strategisk mål är att trygga en hållbar och balanserad samhälls- och ekonomiutveckling i Finland. Förutsättningarna för detta är en hög sysselsättning och produktivitet samt en god internationell konkurrenskraft. Vetenskaps- och teknologirådets uppgift är att med hjälp av vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken och delvis utbildningspolitiken skapa förutsättningar för att det strategiska målet skall nås.

Även inom den regionala utvecklingen har granskningen av innovationssystemet blivit allt viktigare. Det nätverk som bildas av universiteten och högskolorna i Finland, teknologicentralerna, programmet för kunskapscentren och den övriga verksamheten har utvecklat förutsättningarna för innovationsverksamhet i regionerna i en sådan omfattning att man nu kan tala om regionala innovationssystem och utvecklingen av dem.

Globaliseringen av ekonomin och tekniken och den därav orsakade snabba, kontinuerliga internationella reformprocessen påverkar i dag starkt både på riks- och regionnivå näringsstrukturerna, företagens modeller för affärsverksamhet och hela samhällets krav på kunnande. Kunskap och kompetens i olika former har blivit avgörande faktorer för samhällsutvecklingen, vilka det konkurreras om. Ett fungerande och effektivt nationellt innovationssystem och regionala system har fått en allt större tyngd som viktiga faktorer för skapandet av ekonomisk tillväxt och socialt välstånd.

Finland har hittills klarat sig bra i den pågående förändringsprocessen. De möjligheter som den kunskapsintensiva tillväxten öppnar har i ett internationellt perspektiv kunnat utnyttjas i ovanlig grad. Vi har från en ekonomi baserad på naturresurser gått mot en ekonomi baserad på kunskap. Även de på naturresurserna baserade branscherna har dragit nytta av den snabba förändringen av näringsstrukturen: produkterna och produktionsmetoderna har blivit mer kunskapsintensiva inom hela ekonomin. Det ger bättre möjligheter än tidigare att möta kommande utmaningar.

Utmaningar vid utvecklandet av Finlands innovationssystem är att prioritera funktionerna, profilera forskningsorganisationerna internationellt och nationellt samt utveckla ett selektivt beslutsfattande baserat på prognostisering. I Finland har man satt som mål att uppnå en fyra procents bnp-andel för FoU-verksamheten före 2010. Grunden för en ökad finansiering är att den klart inriktas på de viktigaste objekten med tanke på samhällsekonomin, den övriga utvecklingen i samhället och medborgarnas välfärd. Samtidigt siktar man på att samla de existerande resurserna till helheter som uppnår kritisk massa, t.ex. de strategiska kompetenskluster på toppnivå som håller på att starta. Klustren är ett nytt slag av organiserat samarbete mellan företag, universitet, forskningsinstitut och finansiärer där de förbinder sig att med forskningens metoder prognostisera samhällets och näringslivets behov under en 5-10 års period.

Vetenskaps- och teknologirådet har i sin linjerapport från sommaren 2006 "Vetenskap, teknologi, innovationer" presenterat ett program som förenar de innehållsmässiga, finansiella och strukturella utvecklingsmålen för forsknings- och innovationsverksamheten. Följande faktorer ses utöver de redan nämnda som utmaningar vid utvecklingen av innovationssystemet: forskningens kvalitet, den vetenskapliga och praktiska relevansen, en minskad fragmentarisering av forskningsverksamheten, vetenskapens, teknologins och innovationsverksamhetens internationalisering samt hinder och incitament för företagsamhet.

Vid utvecklingen av handlingsmodeller och handlingssätt framträder allt mer vikten av horisontellt nätsamarbete på alla nivåer av innovationssystemet. Till de viktigaste utvecklingstrenderna i Finland hör att integrera den teknologiska och sociala innovationsverksamheten, öka de tvärvetenskapliga och tvärteknologiska lösningarna samt få servicesektorn, särskilt kunskapsintensiva tjänster, att vid sidan av industrin bli en central faktor i samhället, inom ekonomin och för medborgarnas välfärd. 

Esko-Olavi Seppälä

13.9.2006

>> Finlands innovationssystem